4 saker du bör veta om ved

4 saker du bör veta om ved

Ved är en förnyelsebar handelsvara som dessutom är miljövänlig om den används rätt.

 

Ved är en en otrolig tillgång och en källa till tillfredställelse, att vara självförsörjande av naturen skänker ro.

Vi på Kellfri har sålt vedprodukter i över 50 år. Nu har vi samlat information från vedanvändare, andra experter och vår egenna erfarenhet och kompetens kring detta aktuella ämne.

1. Olika träslag ger olika energiinnehåll

Olika träslag innehåller olika mängd energi, förenklat kan man säga att ju tyngre ved ju mer energi. Ek och björk har ett högre energiinnehåll medan tall, gran och asp har ett något lägre.

 

En enkel jämförelse är hur mycket ved det går åt för att ersätta en kubikmeter olja och då räknas veden i fast kubik.

 

• Gran  6,0 - 6,5 m³f

• Tall 5,8 - 6,5 m³f

• Björk 4,8 - 5,2 m³f

 

Ett mera exakt mått är kWh/m³f vid 20% fukthalt.

• Tall 2350 kWh

• Gran 2000 kWh

• Björk 2650 kWh

• Ek 2900 kWh

• Asp 2000 kWh

• Torrgran 2230 kWh

 

Men energin är instabil i veden. Det gäller att tillreda veden rätt för att så mycket energi som möjligt stannar kvar.  För lång liggetid på massaveden gör att energin snabbt bryts ned bl a av lagringsröta och andra fibernedbrytande processer, veden börjar helt enkelt att ruttna..

 

Grenar och barr innehåller mer energi tack vare ett rikare innehåll av lignin och andra energirika föreningar, dessa lämpar sig väl till flis.

 

Tall 375x320.jpg

Björkar 375x320.jpg

Granar 375x320.jpg

Björkar 375x320.jpg

2. Det alla borde veta om massaveden

Bäst är det att avverka veden på vintern eftersom då innehåller den minst vatten. Skillnaden på våren kan vara stor eftersom träden börjar pumpa vatten uppåt i stammen.

 

Lägg massaveden på ett underlag så den slipper direkt markkontakt, massaveden torkar även om den inte blivit kluven. Ska veden hanteras manuellt för hand? Då är det praktiskt att göra kortare längder massaved som blir lättare att hantera.

 

Ska du elda i panna spelar det inte så stor roll vilka träslag du hugger i skogen. Ska det däremot eldas i öppna eldstäder är det björk som gäller.

 

Barrveden sprätter på grund av att den innehåller kåda som är mycket energirik. Kådan finns allmänt i barrved och samlas även i så kallade kådlådor, små håligheter i veden som är fulla med kåda. När dessa hettas upp uppstår små explosioner som får glöd och sot att flyga ut ur eldstaden med brandrisk som följd.

 

Och tänk på att heller aldrig elda Rönn, ty då flyttar hustomten! Om man skall tro ett gammalt ordspråk…

 

Ved bära 375x320.jpg

Ved brasa 375x320.jpg

Ved mat 375x320.jpg

Ved brasa 375x320.jpg

3. Årstid och rätt maskin för kapning och klyvning

Bästa årstiden att klyva veden är på våren. På våren torkar den snabbt i den oftast torrare luften än i den fuktigare högsommarluften. Det optimala är att kapa och klyva nästa års förbrukning då det kan vara svårt att hinna torka ner veden tills den ska användas på hösten. Framförhållning är A och O inom vedhantering.

 

Till kapning och klyvning finns många lösningar, allt från bågsåg och klyvyxa till vedprocessorer med matarbord och transportörer som både kapar och klyver stora volymer på kort tid.

 

Arbetsgången är ändå kapa och klyva, kapar man veden med motorsåg gäller samma säkerhet som i skogen, skyddsutrustning och kunskap! Det är ingen skillnad på skador oavsett om du står på vedbacken eller är i skogen, jobba därför aldrig ensam med motorsåg.

 

När bitarna är kapade är det dags att klyva, till det finns elhydrauliska klyvar i olika storlekar och traktordrivna hydraulklyvar för tuffare uppgifter. De elhydrauliska klyvarna är smidiga och lätta att flytta och kräver ingen traktor, dock kräver vissa modeller ett 16 ampers uttag. Traktormodellerna är i regel kraftigare och klarar ofta att klyva upp till meter lång ved, dessutom enkla att flytta dit veden är. Se våra vedklyvar.

 

Fördelen med meterved är att den går snabbt att trava. Har du den dessutom rätt täckt för nederbörd klarar den att förvaras utomhus. Lämpligt är att klyva meterved som lagras för att sedan kapa och klyva en gång till året efter då veden ska användas, tänk på att använda underlag under travarna för att undvika markkontakt.

 

Kluven ved lagras praktiskt i vedsäckar som står på pall, detta skyddar mot markfukt och säckarnas nätkonstruktion släpper igenom luft på ett bra sätt. Till hjälp sätter dum ett stativ runt pallen som säcken hänger i, på så sätt fylls säcken bra. Ännu bättre är att lägga lite tid på att faktiskt trava veden i säckarna dessa rymmer då 15-20% mer och säcken står stadigt.

 

Även små säckar på ca 60 l finns för mer kommersiell försäljning av brasved. Dessa fylls enkelt med anordning för det ändamålet. En plåtränna fylls med rätt kvantitet som sedan vickas i säcken.

 

Storsäck för 1,5m³ med öglor fyller du direkt genom en transportör. Öglorna underlättar förflyttning med hjälp av traktor eller motsvarande och gör hanteringen rationell och enkel.  Se vårt stora sortiment av vedsäckar.

 

Vedklipp är en maskin som med hjälp av en kraftig hydraulkolv i samma moment klyver och klipper av veden i rätt längd. Är veden klen kan du med fördel klippa flera stammar samtidigt.  Se våra vedmaskiner och vedtransportörer.

 

Sedan kommer vi upp på vedprocessorn som är utrustad med ett matarbord (uppsamlingsbord), har mycket hög kapacitet och lämpar sig väl för entreprenad och storskalig hantering för försäljning av ved. Maskinen bearbetar veden i sekvens från att mata fram veden, kapa, klyva och transportera den kluvna veden till säck, hög eller kärra.

 

Sammantaget får du bedöma vad du har för behov och vilken investering du vill göra. Utrustning för alla behov och kombinationer råder det ingen brist på.

 

Viktigt att noga följa tillverkarens anvisningar om handhavande och skötsel, fel använd eller med trasiga och defekta skyddsanordningar gör maskinerna farliga, var rädda om er!

 

Ved hög 375x320.jpg

13-KW340 375x320.jpg

13-VS402 vedsäck 375x320.jpg

13-KW340 375x320.jpg

13-VS402 vedsäck 375x320.jpg

4. Rätt fukthalt på flis

Fliseldning är ett alternativ till ved, men kräver en annan utrustning för att effektivt ta tillvara på energin. Generellt bör flisen i mindre anläggningar hålla en fukthalt om max 15-20% och att flisstorleken bör vara jämn och ej överstiga 50 mm, detta för att undvika driftstörningar.

 

Bäst är det att torka veden eller grotet innan du flisar för att uppnå rätt fukthalt. Kallufttorkning av flisen är även det ett alternativ. För hög fukthalt försämrar inte bara bränslevärdet utan riskerar att mögel får fäste i flisförrådet och det damm som uppstår i samband med det kan leda till allvarlig sjukdom, fliseldarsjukan.

 

En flishugg med tillräcklig kapacitet är ett måste, även inställningsmöjligheterna är viktig, kvistbrytare för att slippa långa stickor och servicevänlighet för att snabbt kunna byta eller slipa skären är även det mycket viktigt.

 

Det finns olika storlekar på flishuggar som klarar olika tjocklekar av virkesdimensioner. Oftast består de av en djup inmatningstratt som ökar säkerheten i användandet. För att få jämn spridning på flisen är det viktigt att du kan justera kastvinkeln på flishuggen. Att kunna ställa hastigheten för inmatning och ha fram- och backfunktion på matarrullarna är också viktiga funktioner för ditt arbete då det ökar prestanda och smidighet.